det är inte svårt för en ful flicka att föra en anspråkslös tillvaro

Det är väl uppenbart att svaret är ja? Du är värd ett liv som är bättre än vad du gör det till. Det kommer inte bli enkelt du kommer ångra dig och förhoppningsvis en dag inse att det förflutna var förjävligt. Sök hjälp fina du och gör inte samma misstag som vi. Smalhet är kontroll och depression och främst ånger för det man missar. Du kan leva ditt liv på ett hälsosamt sätt och inte genom de kontroll monstret som styr dig. Ta hand om dig!

om du vet vad du vill så är det bara att ta tag i det. oavsett om du vill bli frisk eller smalare så vet du innerst inne vad som krävs och det är det du måste kämpa för. Det går inte att uppskatta toppen förrän man varit på botten <3

Det kan vara obehagligt att släppa kontrollen (givetvis efter som det är den vi med matproblematik använder för att kontrollera känslorna) kring allt och släppa fram sitt verkliga jag. Jag älskar och hatar din blogg på samma gång för jag är i den fasen att jag har börjat jobba med mina problem ordentligt nu. Din blogg visar den världen som jag känner mig så trygg och varm i samtidigt som det livet är precis som du mer och mer börjar beskriva. Instängt, invänt och väldigt mörkt om man inte låter kontrollen vara det som styr en.
Jag kan säga som såhär.. jag vet inte om det är värt det för jag har inte kommit så långt ännu men jag är iaf gladare även om jag inte är ett dugg nöjd med min kropp(Faktum är att jag bryr mig men inte riktigt lika mycket som innan för jag vet att jag inte äter för mycket just nu även om jag ibland är livrädd) men jag försöker iaf ge den möjligheten att överleva istället för att låta kontrollen ta död på den i slutändan. Livet har så mycket mer att ge än bara tankar på mat och vikt hela tiden. Idag har jag förvisso en bättre dag än andra men om en dag är bra och 5 är dåliga så är fortfarande den bra dagen värd att kämpa för och inte bli en slav för kontrollen. Det är ju inte den som ska bestämma hur mycket kroppen behöver i näring. Det vet kroppen själv. tyvärr är vägen tillbaka rätt skrämmande så om/när du kommer till den punkten kommer du behöva någon som talar dig tillrätta och säger vad som är normalt och inte.
Missa inte ditt eget liv för något så idiotiskt som kontroll för det blir inte lättare ju längre du styrs av den och när du väl släpper kommer känslorna rusa över sig på sätt som är rätt oväntade. Obehagligt men intressant på samma gång. Det är rätt coolt på sitt sätt när man ser hur mycket ens egen hjärna kan ställa till det för att skydda sig:) Finns och prata med om du så skulle vilja :)

´Jag förstår vad du känner. Varje kväll jag går och lägger mig tänker jag på det jag måste göra för att nå mina mål, att jag måstekontrollera mig, bara sätta gränser och göra som planerat. Men oftast går de inte som planerat och det är alltid mitt eget fel. Jag hatar mig själv för det.